I fredags firade vi spanjorer "Fars Dag" som är en viktig helgdag. Eftersom jobb & förskola var stängda passade vi på att åka på en minisemester till Cuenca i provinsen Castilla la Mancha. Den nya delen av staden visade sig vara synnerligen ocharmig & avgasstinkande, medan "gamla stan" var väldigt söt med "Las casas colgadas" (De hängande husen") som huvudsaklig turistattraktion. Dessutom var den gamla delen av Cuenca uppbyggd på en höjd mellan floderna Río Júcar & Río Huécar vilket bidrog till det pittoreska intrycket. Fredag eftermiddag/kväll & hela lördagen ägnade vi åt att strosa runt respektive åka turisttåg i denna gamla stadsdel, medan söndagen spenderades i Ciudad Encantada ungefär 30 km från Cuenca i det gröna & frodiga bergslandskapet Serranía de Cuenca. Ciudad Encantada är ett naturområde bestående av pinjeskog & eroderade stenformationer som antagit skepnader av allt från svampar till ansikten, sköldpaddor, broar, & stridande krokodiler & elefanter. Fantastiskt vackert & härligt för oss alla att få uppleva en promenad i naturen & till & med få höra susande trädkronor! Det var inte igår kan jag säga. På tal om att promenera i natur, kolla in den ultimata vandra-i-naturen-klädseln som tjejen på den smygtagna bilden allra sist har valt att ha på sig för ändamålet. Undrar hur hon tänkte. Hmmm, VAD ska jag ta på mig idag när jag ska ut & vandra i en lerig skog & hoppa upp & ner på hala stenar för att ta mig fram? Jo vad dum jag är, det är klart att jag tar min handväska, minikjolen & mina högklackade stövlar! Klockrent val.
Annars kan det gå som för Martin igår. En kraftig allergisk reaktion efter att ha tagit en tablett Ibuprofen ledde till akutbehandling med intravenöst kortison på sjukhuset Santa Cristina igår eftermiddag. Det var ingen fager syn som mötte mig där han låg med uppsvullet ansikte, igentäppta ögonlock & blåaktiga hudutslag över hela kroppen. Behandlingen gjorde susen & efter några timmar på övervakningsavdelningen kunde jag hämta honom. Nu väntar några doser antihistamin här hemma men några fler Ibuprofen lär det inte bli.
Igår eftermiddag klämde vi i oss årets första semlor & de satt som en smäck. Varken Elias eller Agnes gillade mandelmassan men vispgrädden gick hem hos dem båda. Förra årets blogginlägg om semlor hade rubriken "Med semlorna kommer våren?", men i år har jag inga sådana förhoppningar. Regnet fortsätter att vräka ner på samma sätt som det gjort sedan den 17 december & vi är sååå less. Snälla söta semla, hjälp oss att stå ut.
Sommaren 2008 flyttade vår familj till Madrid & här ska vi bo de närmaste 3 åren. På bloggen tänkte vi att ni kan ta del av vår vardag här i vårt "nya hemland"!