Ja, så måste det vara för nu har vi även stött på det på internationell nivå. Oförmågan att skriva så att någon kan se vad det står. Är det någon som kan läsa det här receptet? Nä, just det. Den här bilden visar ett av de recept som Martin fick i samband med vinterinfluensan som hela vår familj har/har haft. Jag fattar att det i den sammanlagda populationen måste finnas en & annan individ som inte förmår skriva så att varken hon själv eller någon annan kan läsa det som är skrivet. Vad som hittills däremot varit obegripligt är varför samtliga dessa individer tycks samlade inom en & samma yrkeskår, nämligen läkarnas. Jag har arbetat som sjuksköterska på tre olika sjukhus & bland alla dessa mysiga & kompetenta doktorer jag haft som kollegor har jag hittills bara träffat två som kan skriva så att det går att läsa, Dr Norrhamn i Kristianstad/Lund & Dr Leopoldsson i Södertälje. Nu förstår jag att det var dessa två som inte klarade kursen i obegriplig handstil, för en sådan kurs måste ju ingå i läkarprogrammet naturligtvis. Att det dessutom finns en internationell sådan vet jag nu efter att ha besökt Céntro Médico i Moraleja ett otal gånger.
När det gäller ovanstående recept så finns det även en annan intressant sak att diskutera, nämligen förekomsten av förfalskningar. Med tanke på receptens utformning så måste det vara en stor business här i Spanien. Inte en streckkod, personnummer, stämpel eller något som gör receptet unikt så långt ögat kan nå. Bara att stoppa ett oskrivet recept i kopiatorn & go crazy & vips har du skaffat dig sisådär 10 000 alldeles egna recept! Man kan ju hoppas att de narkotikaklassade läkemedlen skrivs ut på någon annan form av blankett eller vad man ska kalla det. Av någon anledning känner jag mig tveksam.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar