Ja, så ropade Elias till mig i fredags eftermiddag då vi kom hem från förskolan. Det "konstiga" visade sig vara en lös tand som med nöd & näppe hängde kvar på sin ursprungsplats. Snacka om att jag kände mig som världens sämsta förälder. Inte med ett ord har vi någonsin nämnt eller berättat för Elias att han så småningom ska tappa tänder, dessutom ALLIHOPA! Hans snurriga föräldrar har helt enkelt glömt bort denna lilla detalj i barnautvecklingen & ungen fick därför uppleva sin första tandlossning helt brutalt utan förberedande sagor & berättelser om tandfén & allt vad det är. Tanden dinglade kvar till lördag lunch men då kom den ut & fick sedan övernatta i ett glas vatten innan den nästa morgon hade förvandlats till 2 euro som lades i spargrisen. Nästa helg lär det vara dags för tanden bredvid som har börjat svaja betänkligt sedan grannen försvann.
3 kommentarer:
hahaha!! Ja dom små liven får lära sig den hårda skolan....
Kunde lika gärna ha varit jag!
Kramar Annelie
Detta var ingen risk för oss!!! ALLA i Majas klass (om du frågar henne själv) hade tappat MINST 2 tänder innan hon tappade sin första! När den väl lossade var det med lite hjälp av ett knä under utförandet av vissa gymnastiska övningar!!! Det var LYCKA!!!!
Att tappa sin första tand strax efter 5-årsdagen är väl inte så vanligt. Du är ursäktad för den informationsmissen! Nu vet i alla fall Agnes vad hon har att vänta! Att vara småsyskon har faktiskt sina fördelar ibland!
Skicka en kommentar